söndag 30 januari 2011

Dags för ny organisation?

Nu tänkte jag förvåna mina läsare, som säkert är dödströtta på mitt eviga tjat om GSS/T, systemredundans, skatterättsliga tjänsteställen och så vidare. Trista frågor som inte en käft är intresserad av.

Nu tänkte jag faktiskt istället skriva om något som det inte skrivs bloggar om alls: organisation av våra krigsförband, främst de som rör sig på det som numera benämns markarenan.

Den brittiske militärteoretikern Lidell Hart har lämnat mycket skrivet efter sig. I min bokhylla finns en (cigarrdoftande) bok från 1950-talet benämnd Västerns Försvar. Cigarrdoften kommer av att den är ett arv av en släkting till mig, som startade sin militära bana som underlöjtnant vid Kungl Karlskrona Grenadjärregemente (infanteribesättningen i Karlskrona Fästning).

Boken har en mycket intressant kapitel som handlar om hur militära förband, främst på nivån brigad och division, är organiserade. Harts slutsats är att ett tredelat förband är det nästa sämsta, slaget endast av det tudelade. Han utvecklar sedan resonemanget och passerar i rask takt fyrdelning, femdelning, sexdelning och sjudelning. Efter en snabb sammanfattning fastnar han för femdelningen, som en god huvudprincip för militära förband.

Med femdelning menar han att exempelvis en manöverbataljon lämpligen ska bestå av, inte tre utan fem manöverkompanier.  Med tanke på att vår Försvarsmakt förefaller vara fast cementerad i tredelningens princip är det intressant att ingen debatt och inga försök förekommer i frågan. Enligt Harts modell är det mycket bättre att de sex manöverkompanierna från två bataljoner leds direkt av en bataljonschef än av två. Hart skriver givetvis inte om förband på vår låga nivå, men jag tycker ändå att resonemanget är intressant. Hart menar också att man borde kunna köra femdelningen som princip redan från grunden = skyttegruppen. Varför är det hugget i sten att en skyttegrupp måste bestå av åtta soldater? Vilken forskning ligger till grund?

Jag är inte så dum att jag inte förstår att en förändring kan vara svår att göra; våra plattformar (strf 90) är ju dimensionerade för fler soldater än fem. Men - lite metodförsök skulle kanske inte skada? Varför inte inom Hemvärnet, som ju ändå saknar fordon till stor del. Fem soldater i varje skyttegrupp? Fem skyttegrupper i en pluton? Fem pluton i ett kompani?

Vem vågar tycka till om detta och vem vågar starta försök i stridsmiljö?

Trevlig söndagskväll!

GMY

Sinuhe

tisdag 25 januari 2011

GSS/T - attraktionsprocess eller kostnadsaspekt

Jag hoppas mina läsare ursäktar att jag måste spy lite galla.

Som ni vet är tanken att Försvarsmaktens tidvis tjänstgörande personal (reservofficerare samt tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän) ska vara anställda av Försvarsmakten även när de inte tjänstgör i sina krigsförband.

Jag vet från många exempel hur viktigt det är för reservofficerarna att ha uniform och lite rudimentär utrustning hemma. Jag vet hur viktigt det är att kunna gifta sig i uniform och att även kunna gå på andra partyn i uniform. Uniformen skapar stolthet för sitt "andra yrke" och dessutom en symbolik för bindningen till Försvarsmakten. Jag tror inte en yrkesofficer inser hur viktiga dessa symboler är.

Mina källor säger nu att det är inte alls så som PROD har tänkt sig för de tidvis tjänstgörande gruppbefälen, soldaterna och sjömännen (GSS/T). Inriktningen lär vara att de ska få ut uniform och annan utrustning endast vid tjänstgöring, däremellan ska de inte ha någonting alls hemma i garderoben.

Det kostar väl för mycket?

Enligt min mening vore det en fullständig katastrof att behandla dessa nyckelpersoner sämre än reservofficerarna. Enligt min mening är det också en fullkomlig självklarhet att all tidvis tjänstgörande personal har:
  • Uniformer i hemmet (FU90 samt m/87 eller m/48)
  • Försvarsmaktens ID-kort
Man kan ju fundera på om PROD också har tänkt sig att GSS/T ska bo i tält under tjänstgöringen? Eller kanske på logement? I så fall har man glömt den grundläggande förutsättningen att dessa män och kvinnor är statstjänstemän, som omfattas av vedertagna regler om tjänsteresor och förrättningar. Om inte PROD tänker rätt redan från början har Försvarsmakten nog en ännu längre uppförsbacke att beträda.

GMY

//Sinuhe

måndag 24 januari 2011

Gör om, gör rätt

Bäste och bästa bloggläsare!

Vänliga ord har fått mig att ändra mitt tidigare beslut. Om det kan anses vara OK att inte skriva ett nytt inlägg varje dag eller vecka så kommer jag att fortsätta blogga, förhoppningsvis om sådana ämnen som har ett vettigt läsvärde.

Jag vill verkligen tacka er som skrev vänligt här hos Sinuhe! Det värmde mycket ska ni veta!

GMY

//Sinuhe

söndag 23 januari 2011

Avslut

Bäste/bästa bloggläsare!

Efter moget övervägande har jag nu bestämt mig för att sluta blogga. Jag känner dels att jag inte har den tid som Wiseman, Chefsingenjören med flera har, men också att jag faktiskt inte heller har alla de insikter som erfordras för att kunna skriva så att resultatet faktiskt verkligen ger någonting till läsarna. Att bara spy etter och galla över Försvarsmakten tycker jag enbart är ovärdigt. Mitt motiv var att bidra till att göra saker och ting bättre, samt att i någon mån bidra till att fakta behandlas korrekt.

Mitt huvudspår är ju personalfrågor - inte speciellt sexigt förutom när arbetsskyldigheten diskuteras.

Jag kommer att fortsätta att läsa och kanske ibland kommentera.

Jag tackar de cirka 9 000 besökare jag haft.

GMY

//Sinuhe

måndag 17 januari 2011

Dagens mediala brus

Idag har det skrivits och pratats en hel del om Försvarsmakten, tyvärr som vanligt i mindre positiva ordalag.

Mikael Holmström har lyckats med bravaden att ganska ordentligt blanda ihop den faktiska rekryteringen av tidvis och kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän med de siffror som tidigare angivits i bland annat budgetunderlaget.

Felet är faktiskt delvis Försvarsmaktens eget, eftersom vi inte övertydligt gjort klart för regeringen att viktiga delar av verktygslådan avseende den tidvis tjänstgörande personalen, förutom avseende reservofficerarna, helt saknas idag. Försvarsmakten borde omedelbart sagt nej till rekryteringsmål avseende GSS/T.

Min bild är däremot att avseende GSS/K så ligger vi faktiskt rätt hyfsat till. Frågetecken dock: hur många GSS som idag är anställda i NBG kommer att vara kvar när beredskapstiden är avslutad? Jag tror mindre än hälften. Officiellt tror Försvarsmakten betydligt mer. Vi får se vem som har rätt. Har jag rätt så blir det nog panikåtgärder och bortförklaringar.

En annan intressant upplevelse var att se Håkan Juholt uttala sig om anställda soldater i "två pansarbataljoner". Jag har god inblick i både FM ORG 11 och IO14 och har tyvärr helt missat att vi ska organisera några pansarbataljoner. Det hela blir ännu roliga lite senare under dagen när någon annan medial aktör (TT?) går ett steg längre och döper om förbanden till "stridsvagnsbataljoner". Ujujuj.

Jag tror att det som avses är de båda stående manöverbataljonerna "mek", dvs. en bataljon från P 4 och en från I 19. So far so good.

Juholt ifrågasätter om Sverige verkligen behöver dessa stående förband. Frågan leder till en motfråga, nämligen vilka stående förband kan vi tänkas behöva mer än just dessa två bataljoner? Jag blir svaret skyldig, men har tidigare uttryckt viss förundran över att specialtruppslagen, i någon sorts svenskt rättevisespel, vardera erhållit en stående bataljon (luftvärn, ingenjör, logistik) utan att någon egentligen kunnat förklara vad vi till vardags ska ha dem till. Jag är fortfarande tveksam.

GMY

//Sinuhe